God morgon härliga måndag.
Kanske lite för tidigt för att sjunga blues, men man kan ändå vakna med ett leende på läpparna med tanke på att det är sista arbetsveckan före jul som inleds.
Har ni sett ”Allt för Sverige”? Jag satt och tittade på detta mästerskap i tårar och känslosamhet i går och började tänka på min egen amerikanska släkt som jag inte vet någonting om. Det hade varit roligt att träffa dem.
Allt jag vet är att jag i likhet med de flesta andra svenskar har släktingar som långt tillbaka i tiden gav sig iväg på den farofyllda resan över Atlanten för att försöka skapa sig ett ett nytt liv i USA. Under andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet utvandrade en fjärdedel av Sveriges befolkning (omkring en miljon människor) – de flesta till Amerika.
Som jag fått berättat det för mig (kolla aldrig en bra story för då spricker den, som vi inom journalistbranschen lite självironiskt säger) utvandrade min farfars far och samtliga hans syskon till Amerika runt 1885-1892. Farfars far blev kvar på Staten Island där han arbetade på byggarbetsplatserna när de första skyskraporna uppfördes. Hans syskon ska enligt samma berättelse ha dragit vidare till svenskbygderna i Minnesota. Farfars far däremot tjänade ihop en bra slant, åkte tillbaka hem till Sverige där han träffade farfars mor och gifte sig. Första barnet föddes, men det var magert och svårt att få ihop till brödfödan på de gamla stenåkrarna i Göingebygden så han åkte över till staterna på nytt. Den här resan ska han enligt familjesägnen ha gjort flera gånger och var gång han var hemma gjorde han farfars mor med barn. Man skulle alltså kunna kalla honom för en av de första långpendlarna 🙂
En dag när jag får tid ska jag släktforska och försöka ta reda på lite mer om syskonen som blev kvar i USA och hur det har gått för deras ättlingar. Vem vet, de blir kanske lika gråtmilda och tacksamma som jänkarna i ”Allt för Sverige” över att få veta mer om sitt skånska ursprung.
Dags för lucka 18.
Lucka 18: Artonde december. Kärt barn har många namn. Enligt Flora Linnea är den här rosen, Comte de Chambord, samma ros som går under namnet Madame Boll. Det senare låter dock inte lika seriöst.
Det här är en gammaldags ros som har anor ända tillbaka till 1843. Den är remonterande och tålig och går bra att plantera upp i zon 5.
Blommornas färg är mättat djuprosa och den har en angenäm doft av äpple och kanel. Den här rosen fotograferade jag i somras i Rosariet på Fredriksdal i Helsingborg.
I dag är det 152 år sedan slaveriet avskaffades i USA då det trettonde tillägget till konstitutionen antogs. Nitton år senare kom det första numret av tidningen Svenska Dagbladet ut.
Den här dagen 1961 återtog Iniden Goa efter 451 år av portugisiskt kolonialstyre. Därefter intogs Goa av västerländska hippies…
Abraham har namnsdag i dag, vilket är logiskt med tanke på att det var Abraham Lincoln och Nordstaterna som besegrade Sydstaterna och gjorde slut på slaveriet.