God morgon! Dagens blomma ser kanske inte så mycket ut för världen, men den doftar desto mer. Det är en schersmin. Ja, doftar och doftar. Det är inte så säkert. Förr, när vi bara hade sommarstugan stod det en fantastisk väldoftande schersmin i gamla trädgårdslandet. Men den kunde inte stå kvar när vi skulle bygga villan och tyvärr var den inte lätt att flytta. De delar jag grävde upp trivdes inte på det nya stället. Sedan köpte vi två schersminer på en plantskola. De växer och trivs, men de doftar inte något. Inte ens smultronschersminen vi kompletterade med året därpå avger en doft som påminner om den gamla. Jag har sett ut en gammal övergiven trädgård där det växer en gigantisk väldoftande schersmin som jag tänkte försöka ta en del av. Vet ni om det bästa sättet är att gräva upp en bit med rötter eller ta en kvist och sätta i vatten?
Usch vad jag (Per-Ola) blir trött på alla engelska utryck som en del blandar in i språket trots att det finns utmärkta svenska ord och utryck. Hörde i går någon jazzsnubbe i tv som pratade om en annan jazzsnubbe och som nämnde att hans viktiga ”legacy”. Vadå legacy? Det hade varit bättre att säga arv eller betydelse för efterkommande musiker. Eller som en av våra mer kända programledare som häromdagen sa ”blown away” när hon blev överraskad. Ja, ja det är kanske ett försök att verka modern.
Den 16 februari 1974 går Blue Swede (egentligen Björn Skifs & Blåblus) in på USA-listan med en cover på ”Hooked On A Feeling”. I april blir de sensationellt etta på Top 100. Men det överskuggas tyvärr av att Abba går och vinner Schlagerfestivalen med ”Waterloo”.
I Storbritannien toppas singellistan av Mud med ”Tiger Feet” och i USA ligger Barbra Streisand etta med ”The Way We Were”.
