En strålande dag att börja beskära rosorna här i norra Skåne. Vi har ett 40-tal i trädgården så det gäller att börja i tid (normalt när björken börjar få musöron och det inte är risk för hård frost längre).
Rosor beskär man för att de ska må bra, föryngras och växa på det sätt man vill. Klätterrosor, rabattrosor och remonterande buskrosor beskärs på lite olika sätt, men generellt kan man säga att de allra flesta beskär alldeles för fegt (inklusive jag). De flesta rosor tål att tuktas ganska hårt.
Regel 1 är att ha en riktigt vass sekatör och handskar, vilket ändå inte lär hjälpa. Efter en dag med rosorna ser man ut som man slagits med katten. Kapa bort alla döda grenar (de som ser vissna ut och är brunaktiga inuti istället för vita) och klipp bort grenar som skjuter iväg.
På bilden ovan håller jag på att beskära vår ’Golden Gate’ som växer vid portalen in i vår mer inhägnade del av trädgården. Jag klipper bort det som är dött, men sparar ett par friska och långa grenar
Vår ’Rokoko’ ser inte ut att må så bra efter vintern. Men man ska aldrig dödförklara en ros för tidigt utan låta dem så kvar en bit in på sommaren för att se om det kommer några skott. Jag klippte däremot ner den ganska hårt. Jag har räddat halvrisiga rosor på det sättet tidigare.
När man klipper rosor är det som sagt viktigt att man har en riktigt vass sekatör. Man lägger ett diagonalt snitt strax över ett ”öga”. Detta för att vatten ska rinna bort. Om snittet inte är snyggt kan det bli röta.
Så här såg vår austinros ’Port Sunlight’ ut före beskärningen.
Och efteråt.
Gå ut och beskär era rosor så snart vädret tillåter det på era breddgrader. Klipp på, akta fingrarna och lycka till 🙂